Fördröjda nätverk kan användas både på månen och i den lappländska fjällvärlden.

Tekniken delay-tolerant networking, eller dtn, har breda användningsområden. Nasa forskar om det för att kommunicera i rymden, exempelvis med månens baksida. Men utveckling har även pågått i Sverige i flera år, med betydligt mer jordnära användningsområden i åtanke.

Susanne Spik driver bolaget Tannak i Jokkmokk. Hon har tillsammans med medgrundaren Karin Kuoljok använt tekniken för att spåra renar på fjällen. Nu letar de investerare.

– Vi har testat under vintern och nu ska vi kommersialisera så vi söker finansiärer, säger Susanne Spik som just nu är på väg till fjällen för att utföra ytterligare tester.

Renarna utrustas med halsband som kommunicerar mellan varandra och med enheter på människor och fordon. När en enhet kommer inom räckhåll för en internetuppkoppling förs informationen över och blir tillgänglig på nätet.

– Det finns inga begränsningar för tekniken, det är en transportsträcka från kommunikationslöshet till kommunikation.

Tekniken för det fördröjda nätverket som Tannak använder har utvecklats i EU-projektet N4C, med bland andra Luleå tekniska universitet. John Näslund, doktorand och anställd vid projektet, säger att just dtn-tekniken är en stor fråga.

– Det bygger på att information ska kunna nå en viss människa trots att man inte är uppkopplad på internet som vi ser det i dag, förklarar John Näslund.

Han ser stora användningsområden för fördröjda nätverk. Ett exempel är i länder med censur av nätet, något som aktualiserades i samband med att Iran började stänga kommunikationskanalerna efter valet. Med fördröjda nät kan informationen ändå slussas ut ur landet med fordon som åker över gränsen.

Ett av de största problemen att lösa just nu är hur informationen hittar fram till sin destination. På internet vet man alltid var informationen ska skickas, men i ett fördröjt nätverk vet man bara var personen befann sig senast. Där behöver systemet göra kvalificerade gissningar, och se till att personerna uppdaterar sin position varje gång de slår igång datorn.

John Näslund säger att fokus framöver inom projektet blir att göra tekniken mer användarvänlig.

– Nu handlar det om att involvera användarna. Vi skapar inte ett behov utan vi skapar något som de redan har ett behov av. En människa i fjällen, eller i rymden för den delen, känner sig väldigt ensam och varje liten bit information är viktig.