Trots att det stormar på finansmarknaden har Handelsbanken stått pall ganska bra. Visst märks det att börsen skakar men den kvartalsrapport som presenterades nyligen visade en rörelsevinst på drygt 3,7 miljarder kronor – över en halv miljard bättre än vad analytikerna hade räknat med.

– Ja, det är full fart på våra bankkontor så kunderna gör affärer med oss, konstaterar Anders H Johansson, vice vd med ansvar för it på Handelsbanken.

– Det här är ju i första hand en förtroendekris mellan bankerna.


Del av affär. "På 70-talet var it till för att lösa problem, i dag är det en del av affären – det är bäraren som snabbar upp och effektiviserar hela processen", säger Anders H Johansson.

Men hur ska den då angripas, kan beslutsstödssystem och ökad transparens göra det möjligt att tidigare se tecken på att något inte är som det ska?

Jo, konstaterar Anders H Johansson, finansmarknaden går mot en ökad harmonisering som just går ut på att likrikta bankverksamheterna och kontrollen av dem.

– Basel, Sepa, Mifid... vi har haft en mängd sådana måsteprojekt de senaste åren. Basel exempelvis reglerar ju hur stor kapitaltäckning en bank behöver ha i förhållande till risken i sin kreditportfölj.



Samtidigt har den pågående harmoniseringen inte klarat att förutse den bankkris som vi nu kommit in i. Och fler regleringar är på väg, det är han övertygad om.

–?Många länder skriver om sina lagar nu och ur det kommer säkerligen nya formaliseringar både inom EU och på andra håll. Och vi har verksamhet både i USA och Asien också...

Anders H Johansson tror inte att de nya regleringarna egentligen är av godo alls, det är stora projektkostnader som hämmar utvecklingen av bra produkter.

–?De bygger på att alla arbetar på samma sätt. Och vi på Handelsbanken som har valt att arbeta decentraliserat får problem eftersom de oftast utgår från ett centraliserat synsätt. Så det blir lite mer komplicerat än vad det skulle behöva vara.
Som exempel lyfter han fram det EU-regelverk för att förhindra penningtvätt som ska vara genomfört i mars nästa år.

– Det innebär att vi ska lagra mer data om våra kunder och ställa en massa detaljerade och rätt närgångna frågor om de kommer och sätter in kontanter. Och det kan allvarligt talat vara rätt kränkande.

Och ingen reglering eller beslutsstöd kan mäta förtroende, konstaterar han.

–?Däremot är jag övertygad om att bonusperspektivet åsidosätter förmågan att bedöma risker. Man blir benägen att ta en ökad risk för att få mer i lönekuvertet och det går rakt emot sunt affärstänkande. I stället för att gynna långsiktigt goda affärer så gynnar det kortsiktigt dåliga affärer.
Handelsbanken har heller inte bonusprogram för ledande befattningar.

– Det är en viktig del av vår grundtanke och det borde hela marknaden lära sig av finanskrisen.

Handelsbankens företagskultur går ut på att alltid vara kostnadseffektiv, konstaterar Anders H Johansson.

– Vi lägger aldrig ut en krona om vi inte ser någon nytta med det. Exempelvis har vi inte sett någon sådan nytta med att byta till Vista – jag ser inte att vår affär blir bättre av det – men jag ser att kostnaden ökar, säger han.

– Man måste våga trotsa olika analysföretag och leverantörer. Det är min affärsverksamhet som ska utvecklas, så även om man tror på det som sägs måste man inte alltid bry sig om det.

It är hjärtat i bankverksamheten, konstaterar han.

– Från att ha varit företagsdriven, där datajättar som IBM kom och sålde in lösningar, är den nu konsumentdriven. Det är kunderna som styr genom vad de kräver av oss.

Det finns olika gränssnitt mot kunderna – telefon, pc, bankkontor, korttjänster.

– Men i grunden handlar det om pengar in, pengar ut, placeringar eller lån. Så mycket svårare är inte en bankaffär egentligen, säger Anders H Johansson.

– Jag tycker att it-utvecklingen rent generellt stannat av lite. Det pratas mer om vad som ska hända än om vad som faktiskt händer. Det finns en massa buzz words men det tar flera år innan verkligheten hunnit dit och det verkligen blir en effekt av det. Men jag är inte ledsen för det, det finns gott om teknik som fortfarande är outnyttjad.

Bland annat handlar det om teknik för mobila tjänster, konstaterar han.

– Men tjänsteutvecklingen kan bli bättre, även för banktjänster.

Det är också viktigt att väga användarvänligheten mot säkerheten.

–?Säkerheten får egentligen kosta vad den vill, men vi måste se till så att den inte går ut över användarna. Den fullständigt säkra lösningen brukar ha den bristen att den blir onödigt svår att använda – låt oss ta längden på ett lösenord som exempel – ju längre det är desto säkrare, men betydligt svårare att komma ihåg. Lösningen blir ofta att man skriver ner ordet på en lapp och därmed var alla säkerhet borta – det är viktigt att bedöma risk.

Handelsbankens it-system började byggas redan på 60-talet och det som byggs på nu måste samverka med dem. Standardisering är avgörande för att kunna bygga vidare på ett effektivt sätt så att banken inte låser in sig.

Och bankverksamhet är också väldigt standardiserad i sig, det är sällan it som kan differentiera olika banker från varandra. Det är kompetensen vid kundmötet som är bankernas konkurrensmedel i sig, enligt Anders H Johansson. Den höga graden av standardisering borde bädda för outsourcing, men det är inte en väg som Handelsbanken valt.

– När våra 1?200 anställda bygger systemen gör de det med varumärkestänk. Outsourcingföretagen har inte kompetens kring hur man bedriver bankverksamhet, de har kompetens om stordrift och då är det svårt för dem att ha samma målbild som vi på banken, säger han.

Och om it är hjärtat i vår verksamhet, ska verkligen någon annan se till att det pumpar och slår då? Men i vissa fall kan det bli nödvändigt, konstaterar han.

–?Cobolprogrammerare är en bristvara. Jag skulle gissa att mellan 50 och 60 procent av världens program bygger på Cobol. Vi behöver arbeta för att få universiteten att utbilda människor med den kompetensen. Men det finns säkert fler Cobolprogrammerare i Indien än vad det finns svenskar så
det kanske blir så att vi får köpa kompetens där om vi inte tar tag i problemet.

Bankerna har länge haft en roll i utvecklingen av e-tjänster i samhället i och med att bank-id blivit det grundläggande sättet att legitimera sig. För att gå vidare med e-samhället borde regeringen driva på arbetet med ett nationellt e-id, anser Anders H Johansson.

– ?För att få bank-id gäller det att man någon gång legitimerat sig på ett bankkontor. Men ett nationellt e-id som utfärdas av polisen blir jämbördigt med en fysisk legitimation, säger han.
Men bank-id har ändå en roll att spela.

– Genom bank-id har vi i dag en färdig standard, rutiner och processer på plats –?ett enkelt och effektivt sätt att att nå målet för ett nationellt e-id.