Svar: Domstolens bedömning av en open source-licens skiljer sig inte åt från hur den bedömer licenser till program som säljs kommersiellt.
Omständigheten att öppen källkods-program typiskt sett inte upplåts mot ersättning saknar i sig betydelse. På samma sätt som när det gäller traditionella licenser kan dock specifika villkor i en open source-licens komma att ifrågasättas i det enskilda fallet.
Såvitt känt har giltigheten av någon sådan licens inte prövats i svensk domstol – vare sig när det gäller frågan om enskilt villkors giltighet eller om villkoren överhuvudtaget kan göras gällande i de fall då mottagaren bara fått del av dem när denne laddat ned programmet.
Villkor i vissa licenser kan beroende på omständigheterna komma att underkännas som oskäliga. Det kan röra sig om villkor som är oväntade och alltför betungande, eller bara otydliga.
Det finns även exempel på tydliga men motstridiga klausuler i vissa licenser. Man kan också tänka sig speciella situationer där de långtgående friskrivningsklausuler som är typiska för open source-licenser skulle kunna underkännas vid en domstolsprövning.
För att med säkerhet kunna säga om ett visst villkor är giltigt eller inte i ett enskilt fall krävs att en domstol prövar frågan.
Skulle en domstol på grund av omständigheterna i fallet ändå komma fram till att licensvillkoren inte blir bindande för mottagaren, så betyder det i sig inte att fältet är fritt. Upphovsrättslagen gäller ändå och begränsar mottagarens handlingsfrihet. Även andra regelverk och allmänna rättsprinciper gäller.
En annan sak är att vissa vanliga licenser är skrivna på ett sätt som kan vara svåra att förstå. Att säga att licensen var för krånglig är dock oftast inget starkt argument i en domstol, särskilt inte för den som gör det licensierade programmet tillgängligt på kommersiella villkor.
En konsekvens av problemet med krångliga licensvillkor, eller produkter som innehåller kod med olika, kanske inkompatibla licenser, är att användaren bör överväga att avstå från att använda sina produkter i kommersiell verksamhet – framför allt som komponenter i en produkt som ska distribueras vidare.
Onlineavtal i korthet: Vid distribution av såväl open source som proprietär mjukvara är det vanligt med avtalsformer som ingås online. Det har ifrågasatts om mottagaren verkligen, till exempel genom ett musklick, blir bunden av licensvillkor som mottagaren därmed accepterar utan att ha läst dem – eller ibland ens kunna läsa dem.
Här får det betydelse vad mottagaren rimligen har anledning att förvänta sig. I dag skulle det nog vara svårt att med framgång hävda i domstol att man inte insåg att användandet av ett mottaget program kunde vara förenat med villkor och att sådana villkor av den anledningen inte ska gälla.
Advokat Henrik Nilsson i Bird&Birds grupp för it- telekom och mediejuridik har hjälpt till med svaret på frågan.
Jesper Lindfors & Jim Runsten är advokater med inriktning på it- och telekomfrågor på Bird & Birds advokatbyrå.
Har du en fråga om it och juridik? Ställ den till våra experter. csjuridik@idg.se är adressen.
- IT
- CIO Sweden
- Computer Sweden
- CS Jobb
- CSO
- Executive Report
- IDG.se
- Internetworld
- IT i vården
- IT24
- IT-tjej
- Level
- M3
- MacWorld
- PC för Alla
- TechWorld
- Testcentret
- ANDRA OMRåDEN
- Big Twin
- Biotech Sweden
- CAP&Design
- MiljöAktuellt
- Studio
- Teknik360 NY!
- Upphandling24
- MER FRåN IDG
- Branschkoll
- Kundcase
- Nyhetsbrev
- Pressmeddelanden
- Whitepapers & Webcasts
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.