2008-10-06 16:57
- Computer Sweden:
"It-leverantörerna ska göra Ericsson bättre"
Av
| 
Folk Tre fjärdedelar av Ericssons it-budget ligger hos externa leverantörer. Samtidigt som cio:n Carl-Magnus Månsson ställer höga krav jobbar han också hårt på öppenhet mot leverantörerna eftersom det är helt avgörande för it-organisationens framgång.

"På Ericsson finns det väldigt många idéer om hur vi kan bli bättre med hjälp av it. Det är ju vårt dna. I ett annat företag måste man som cio försvara mer det man gör. Att plantera en bra idé här är inget problem. Det svåra här är snarare att prioritera bland de bra idéerna", säger Carl-Magnus Månsson.
Ericsson lever i en extremt konkurrensutsatt värld. It-organisationen, liksom andra delar av företaget, har ständiga krav på sig att bli effektivare.
För fem år sedan fattade Ericsson beslutet att outsourca it-drift till HP och systemutveckling till IBM. Av den då 2 000 man stora personalstyrkan återstår i dag runt 350 i en it-management-organisation. Och trots att det har stormat en hel del kring affären under åren har Ericsson under sommaren förnyat sina avtal med HP och IBM. Dessutom tillkom en tredje outsourcingleverantör kring applikationer nyligen, indiska Tata Consulting Services.
–?TCS ser vi som en leverantör med en bra kostnadsnivå, hög kompetens och som kan mobilisera resurser på kort tid. Tillsammans står de här tre leverantörerna för grunden i vår dagliga leverans men sedan tar vi in mindre leverantörer projekt för projekt.
En global bas med flera leverantörer ger en hög flexibilitet och tillgång till expertis inom många områden, anser Carl-Magnus Månsson.
– Vi som it-organisation måste agera integratörer och vi har ett ansvar för att allt som levereras faktiskt blir rätt.
Enligt Carl-Magnus Månsson har Ericssons it-organisation tre huvuduppgifter.
– Vi ska bättre än någon annan förstå hur vi använder it på bästa sättet för Ericsson. Det kommer ingen leverantör kunna hjälpa oss med. Den förståelsen måste vi ha själva.
Han trycker också på att Ericsson ska ha det arkitekturella ansvaret – genom ett tydligt ramverk kan en leverantör enkelt jobba och fatta egna beslut innanför sin domän.
– Vi måste vara bra på att hantera leverantörer. 75 procent av it-budgeten ligger hos leverantörer och är alltså en kostnad som ligger utanför Ericsson, så då måste vi vara bra på att styra det.
Hans egen roll som cio är att se till att rätt saker görs på det mest effektiva sättet.
– Och där måste jag ha ett stort stöd i våra leverantörer. Det handlar inte om vad en konsulttimme kostar utan om hur effektivt vi kan jobba tillsammans tvärs över leverantörerna. Där blir vår roll som integratör viktig. IBM har sin process och HP sin, men vi måste se till att det hänger ihop som en helhet och blir så effektivt som möjligt.
Ericsson har jobbat hårt för att förbättra relationen med sina leverantörer. Lyckad outsourcing bygger på förtroende och på att våga dela med sig av sina tankar kring arkitektur och hur företaget gör sina prioriteringar för att hitta samarbetsnivåer som fungerar, anser han. Ericsson har slagit fast att målet är stor transparens i outsourcingrelationerna.
– Har de ett problem måste vi få förstå varför och tvärtom. Om inte vi berättar för exempelvis HP vad som är viktigt för Ericsson ur it-perspektiv hur ska de då veta hur de ska prioritera sina investeringar och sina förbättringar gentemot oss? Ger vi dem frihet att förstå våra problem kan de enklare hjälpa oss att lösa dem. Det är ju så vi resonerar med våra egna kunder.
Han tycker att leverantörerna verkligen har försökt att öppna upp.
– Som alla sådana här relationer är det aldrig smärtfritt. Men när vi beskriver problemet tycker jag att våra leverantörer är bra på att adressera det vidare hos sig.
Men ett område som Carl-Magnus Månsson gärna skulle se att leverantörerna blev bättre på är processramverk som Itil, som Ericsson använder och som blir mer och mer standard på stora företag.
– De är inte helt utanför, men intresset varierar. På Ericsson är det en del av vårt sätt att vara och vi är med och driver standardiseringen. Om leverantörerna kunde standardisera mer skulle det bli enklare att plugga i och ur mot dem.
Ericsson vill att leverantörerna ska vara med och hjälpa till i utvecklingen av företaget.
–?Vi lever i en oerhört konkurrensutsatt värld och måste bli bättre för varje dag. Där förväntar vi oss att våra leverantörer hjälper oss. Vi vill också att de själva blir effektivare så att vi får mer ut av varje investerad timme. Där förväntar vi oss extremt mycket. Och det är med varierande framgång vi ser det i dag. Men vi har långt ifrån gett upp och vi förväntar oss en stor förbättring i de nya kontrakten.
Ericsson har fått kritik för att införandet av SAP tar lång tid och aldrig blir klart. Men det försvarar Carl-Magnus Månsson med att omvärlden och affärsmodellen ständigt ändras.
– Därför tar utvecklingen kring stödsystemen aldrig slut. Vi har aldrig haft ett slutdatum när allt ska vara klart utan målet är att mer och mer i företagets kärnprocesser ska täckas av SAP och sedan rullar vi ut det ganska varsamt.
Just nu håller Ericsson på med en stor konsolidering inom SAP. Det görs både för att effektivisera stödfunktioner och it-miljön, enligt Carl-Magnus Månsson.
–?Konkret så bygger vi en enda SAP-miljö som bär hela vår transaktionsmiljö på global basis så att vi jobbar i samma lösning. Det gäller bland annat finans, lager, projekthantering och hr.
Tidigare hade Ericsson två SAP-lösningar – en för produktionsförsörjning och de delar som rör huvudkontoret och en för säljbolagen.
– Nu märker vi att vår affärmodell har ändrats så att de överlappar varandra. Då blir det inte ekonomiskt lönsamt att hålla två ganska lika miljöer igång, utan vi ser en möjlighet att konsolidera det. Det ger en högre transparens och en lägre it-driftkostnad, säger han men vill inte gå in på hur mycket Ericsson därmed sparar.
– Det finns en stor rationaliseringpotential i att konsolidera all it-infrastruktur och alla applikationsmiljöer. En virtualiserad infrastrukturplattform bör ge en 50-procentig kostnadsbesparing när det gäller drift och hårdvara. När det gäller applikationsdelen är det svårare att uppskatta besparingen eftersom det är lika många användare kvar, men i en miljö. Men visst kommer vi att kunna förenkla genom att vi till exempel inte behöver utveckla nya funktioner i två miljöer.
Den stora nyttan ligger utanför sänkta kostnader, hävdar han.
Genom att bygga en arkitekturmässigt ny plattform för SAP får Ericsson ett mer tillförlitligt system med bättre tillgänglighet och prestanda.
–?Dessutom kan vi dynamiskt allokera kapacitet till den nya miljön. Vi har också stora förhoppningar att vi, med en mer standardiserad lösning kring SAP, får en mer lättföränderlig miljö där vi kan uppgradera och utveckla på ett enklare sätt än tidigare.
Trots att Carl-Magnus Månsson är cio i ett företag där merparten är ingenjörer med hög teknisk kompetens, vill han inte kalla sin roll för svår.
–?Jag blir utmanad. Det blir man av all expertis. Och det driver både mig och hela it-organisationen framåt. Vi kan inte bli slappa utan måste hela tiden veta vad vi gör och varför.
En extrem fördel med att så många är tekniskt kunniga är att det går att ha en hög och bra dialog om vilken fråga som helst hela vägen upp i it-styrelsen om det behövs, anser han.
– Det finns en djup förståelse för möjligheter och hinder till skillnad från andra företag. Den andra sidan av det myntet är att det finns väldigt många idéer och väldigt många synpunkter på vad som är rätt och fel och bra och dåligt. Ibland är det ur ett isolerat perspektiv och då blir mitt ansvar att se på det ur det större perspektivet.
Rollen som cio på ett företag som Ericsson måste angripas med stor ödmjukhet.
– Samtidigt måste man ha en rimlig integritet så att man kan prioritera rätt. Fixar man den balansen överlever man. Kanske blir man till och med framgångsrik?...
Krönikan
CS dreglar över...

Asus har redan gjort det. Nu kommer även Lenovo med en stationär dator som använder Intels enklaste processor.
Mest läst just nu
Under snedstrecket
Nyheter
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.