I tisdags föreslog regeringen att anslagen till infrastruktur förstärks med nära fyra miljarder kronor per år. Men regeringen bortser från bredband som en del av infrastrukturen.
Sverige har enligt OECD halkat ner som bredbandsnation från andra till åttonde plats på några år. Vad är regeringens strategi för att bryta trenden? Det saknas ett helt kapitel i infrastrukturpropositionen som analyserar varför det gått åt fel håll och som lägger fram skarpa förslag på hur vi kommer tillbaka till toppen.
Till skillnad från investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar genomförs investeringar i bredband till största del av företag. Branschen investerade förra året tio miljarder kronor i fast och mobilt bredband – mer än vad Vägverket årligen investerar i vägar.
Investeringarna i bredband syns inte i statsbudgeten och det kan kanske vara ett skäl till att de glöms bort av politiker. Men för att Sverige ska tillbaka till toppen krävs stora investeringar och det vore rimligt att infrastrukturpropositionen innehöll en analys av hur mer kapital ska lockas fram.
Telenor är en stor investerare i?fast och mobilt bredband i?Sverige, men vår villighet att investera är avhängig vilken risk som är förenad med satsningarna. Med den snabba teknikutveckling som råder är riskerna ibland mycket höga. Det är svårt att förutspå hur tekniken utvecklas. Ändå måste investeringar göras nu som inte betalar sig på många år.
Därför är det desto viktigare att de regleringar som styr marknaden skapar så mycket förutsägbarhet som möjligt. Att det finns långsiktiga, effektiva regler påverkar i hög grad vår investeringsförmåga. Det är en huvuduppgift för staten att arbeta för förutsägbarhet och därmed mindre risk.
Vi ser två tydliga hinder för att öka våra investeringar:
• myndigheterna accepterar monopol som gör det svårt och ibland omöjligt att konkurrera.
• politiska beslut leder till allt fler pålagor som drar undan kapital.
Snabb teknikutveckling kräver snabba regulatoriska beslut och flexibla regler för att värna konkurrensen. Så är det inte i Sverige i?dag. För två veckor sedan pekade EU-kommissionen ut Sverige, Lettland och Litauen för att ländernas telekommyndigheter – i?Sverige PTS – saknar självständighet och makt att genomdriva EUs regleringar inom telekom.
Särskilt aktuellt i Sverige just nu är att konkurrenter till Teliasonera inte längre ska få använda det nationella fibernätet.
Nu finns förslag om lagring av trafikuppgifter och kostnaden – av branschföreningen IT & Telekomföretagen beräknad till 750 miljoner kronor – vältras över på operatörerna.
Ett annat aktuellt exempel är auktionen på frekvenser för mobilt bredband, som drog undan två miljarder kronor från marknaden som skulle ha kunnat investeras i?nätutbyggnad eller nya tjänster i?stället.
Det här ska ses i ljuset av en snabbt vikande konjunktur. Regeringen föreslår statliga investeringar i vägar och järnvägar i mångmiljardklassen för att stimulera tillväxt. Varför skulle inte det gälla även för bredband?
Johan Lindgren
vd, Telenor Sverige
- IT
- CIO Sweden
- Computer Sweden
- CS Jobb
- CSO
- Executive Report
- IDG.se
- Internetworld
- IT i vården
- IT24
- IT-tjej
- Level
- M3
- MacWorld
- PC för Alla
- TechWorld
- Testcentret
- ANDRA OMRåDEN
- Big Twin
- Biotech Sweden
- CAP&Design
- MiljöAktuellt
- Studio
- Teknik360 NY!
- Upphandling24
- MER FRåN IDG
- Branschkoll
- Kundcase
- Nyhetsbrev
- Pressmeddelanden
- Whitepapers & Webcasts
Vem tycker du är
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.