I CS 1/9 -08 är rubriken ”Slutslösat”, med den huvudsakliga argumentationen att man ska använda en gemensam modell för kostnadsredovisningen för att undvika situationer liknande Försäkringskassans it-utsvävningar.
Med denna kostnadsredovisningsmodell ska man få en bild av hur mycket som går till drift och hur mycket som går till utveckling. Med förslaget vill staten ta ett grepp om ”sina it-kostnader”, vilka innebär att få ett grepp om ”såväl röda som gröna kostnader”, enligt Magnus Enzell.
Färgklassificeringen är en aning oklar, men man vill pressa de röda kostnaderna, vilket av någon anledning står för drift och de gröna kostnaderna ska stå för utveckling. Och får man då en klar bild?
Denna amatörförenkling kan snarare bidra, i negativ bemärkelse, till om inte solförmörkelse så i alla fall att bilden inte blir klarare.
I maj kom en rapport från IT-universitet i Göteborg som sammanställt hur de 200 största företagen i Sverige bedriver systemförvaltning. Som vanligt tar systemförvaltningen den större delen av resurserna, medan drift och systemutveckling tar en mindre del av it-kakan.
Liknande undersökningar har gjorts i?Sverige vid tre tidigare tillfällen och visar att systemförvaltning kräver betydligt mer resurser än systemutveckling och drift.
En barnslig fråga är vilken färg som är lämplig för systemförvaltning. En allvarligare fråga är hur man aningslöst vill skapa nya redovisningsmetoder för it med enbart röda och gröna färger. Verkligheten är betydligt mer komplex och det blir knappast ”slutslösat” med denna enkla färgskala.
Det kan mycket väl vara så att man ska använda olika prioriteringar beroende på betydelsen av respektive it-system. Om man ska bromsa eller gasa beror på effekterna i kärnverksamheten, inte de generella kostnaderna. Dessutom sker en förskjutning mot att andelen standardsystem, som affärssystem, ökar på bekostnad av egenutvecklade it-system. Här är det externa leverantörer som står för en annan färg, eller är de också gröna?
Den markant mest använda modellen för systemförvaltning i Sverige i dag är Itil. Det är mycket tydligt. Dessvärre får man inte riktigt det stöd som man hade kanske önskat sig när det gäller ekonomistyrning av it-verksamheten. Även Cobit är på ungefär samma nivå som Itil när det gäller konkreta anvisningar om hur it-kostnaderna ska redovisas.
För att inte vara så ensidigt kostnadsorienterad, borde man väl även värdera nyttoeffekterna? I vissa fall kan ett nytt it-system generera flerfaldigt vad det kostade att utveckla. Ska man i?så fall avstå för att man inte har en lämplig redovisningsmodell?
Det saknas en modell för hur kostnader och nytta för utveckling, förvaltning, support och drift ska redovisas och värderas. Det behövs verkligen, men inte enbart i två färger.
Peder Brandt
ph dr, ITligence
- IT
- CIO Sweden
- Computer Sweden
- CS Jobb
- CSO
- Executive Report
- IDG.se
- Internetworld
- IT i vården
- IT24
- IT-tjej
- Level
- M3
- MacWorld
- PC för Alla
- TechWorld
- Testcentret
- ANDRA OMRåDEN
- Big Twin
- Biotech Sweden
- CAP&Design
- MiljöAktuellt
- Studio
- Teknik360 NY!
- Upphandling24
- MER FRåN IDG
- Branschkoll
- Kundcase
- Nyhetsbrev
- Pressmeddelanden
- Whitepapers & Webcasts
Vem tycker du är
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.