Av
| 
Jag tänker på ett vanligt fel när folk ska hitta på svenska ord för saker som det redan finns ord för på andra språk – vanligtvis engelska.
Då bör man slå ihop ordboken och fråga sig: vad skulle jag kalla det här för om jag inte visste vad det heter på andra språk – vanligtvis engelska – utan måste hitta på ordet själv.
Ett exempel på problemet heter fuzzy logic. Fuzzy logic handlar om sanning med mellanlägen.
I klassisk logik är påståenden antingen sanna eller falska, men när vi inte ägnar oss åt logik finns det nivåer av sanning.
Vi kan säga att det är ”nästan för varmt”, ”lite för varmt” eller ”alldeles för varmt”.
I fuzzy logic tolkar man detta som att ”det är för varmt” är mycket eller lite sant. ”Nästan för varmt” kanske tolkas som att ”det är sant till 60 procent att det är för varmt”.
När vi säger att det är ”nästan för varmt” betyder det ofta att vi tänker göra något. Vi funderar på att sänka termostaten eller öppna fönstret.
”Nästan” i ”nästan för varmt” betyder kanske att vi inte tänker öppna fönstret omedelbart, men om en stund om det blir ännu varmare. Eller att vi tänker sätta ner termostaten ”lite grann”.
Den planerade handlingen kan också ses som en sanning med procent. Vi öppnar fönstret ”snart” om det inte blir svalare. Hur mycket svalare måste det bli, och vad menas med snart? Eller hur många grader sätter vi ner termostaten om det är ”alldeles för varmt”?
Fuzzy logic är ett sätt att pressa in sådana resonemang i datorprogram. ”Fuzzy” datorprogram tar emot mätvärden, utvärderar dem och fattar beslut som kan styra industriella maskiner eller hushållsapparater. (Det finns ”fuzzy” brödrostar.)
Programmet väger ihop procentsatser av sanning och fattar ett beslut. Om det är hundra procent sant att fönstret ska öppnas så öppnas fönstret. Om det är 90 procent sant att fönstret ska öppnas väntar systemet kanske fem minuter.
Målet är att få mjuka, avvägda förändringar i stället för ryckiga omställningar mellan Av och På.
Fuzzy logic blir ordagrant ”luddig logik”, men det är ingen bra benämning. Det är inget luddigt med logiken. Det är strikta beräkningar baserade på exakta värden. En dator kan ju inte bearbeta något annat än exakta värden. En dator begriper inte ”nästan för varmt”, men den begriper ”98,2 procent”. ”För varmt” förstår datorn inte, men den vet vad den ska göra när procentsatsen når en viss nivå.
Så ”luddig logik”, som jag ser rätt ofta på svenska, är inte bra.
För något decennium sedan lanserades benämningen ”oskarp logik”, som är en direktöversättning från ett annat språk – tyska för ovanlighetens skull, ”unscharfe Logik”. Men det är bara ett artigare sätt att säga luddig. Fuzzy logic är varken luddigt eller oskarpt.
En översättning som tyder på självständigt tänkande är ”kontinuerlig logik”, som används i akademiska sammanhang. Fuzzy logic går ju ut på att ersätta abrupta övergångar (av/på) med mjukare, gradvisa övergångar.
Men kontinuerlig? Om något är kontinuerligt finns det ett oändligt antal mellanlägen, och det gör det ju inte. Och datorer kan inte räkna med oändligheter.
Så det finns plats för förslag. Mjuk logik? Graderad logik? Slå igen ordboken och fundera.
- IT
- CIO Sweden
- Computer Sweden
- CS Jobb
- CSO
- Executive Report
- IDG.se
- Internetworld
- IT i vården
- IT24
- IT-tjej
- Level
- M3
- MacWorld
- PC för Alla
- TechWorld
- Testcentret
- ANDRA OMRåDEN
- Big Twin
- Biotech Sweden
- CAP&Design
- MiljöAktuellt
- Studio
- Teknik360 NY!
- Upphandling24
- MER FRåN IDG
- Branschkoll
- Kundcase
- Nyhetsbrev
- Pressmeddelanden
- Whitepapers & Webcasts
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.