Av
| 
Remissvaren på bredbandsutredningen har nu lämnats till näringsdepartementet. CS har granskat samtliga svar och kan konstatera att grundtonen i allmänhet är positiv.
Men det finns en rad frågetecken och avvikande uppfattningar kring bredbandsutredare Åke Hedéns slutsatser.
Tveksamheterna är mumma för Anders Borgs finansdepartement, där förslaget om ett nytt miljardstöd till bredband ännu inte är förankrat.
Ett stort problem för infrastrukturminister Åsa Torstensson när den nya satsningen ska förankras är osäkerheten kring vad det gamla bredbandsstödet faktiskt använts till.
Konkurrensverket säger i sitt remissvar att de bedömningar som gjorts om stödets effekt är ”behäftade med osäkerhet” och understryker att Åke Hedén inte kunnat utesluta att bredbandsstödet har använts till områden där utbyggnad hade kunnat ske utan statligt stöd.
Enligt Konkurrensverket går det inte att utesluta att stödmedel har använts på ett sätt som snedvridit konkurrensen.
Samma argument läggs fram av Industrigruppen för Konkurrens i Bredbanden – en lobbygrupp bestående av Com Hem, Telenor och Tele2.
Flera tunga remissinstanser också har synpunkter på finansieringen av ett eventuellt nytt stöd.
Ekonomistyrningsverket ratar förslaget att använda medel på statsbudgetens inkomstsida för finansieringen, liksom idén att pengarna ska tas ur intäkterna från Post- och telestyrelsens frekvensauktioner. ESV ifrågasätter dessutom de ekonomiska kalkylerna i utredningen.
Enligt ESV går det inte att säga om satsningar av det här slaget är samhällsekonomiskt lönsamma i ett längre perspektiv.
Flera myndigheter riskerar att få minskade anslag om utredningens förslag står fast, vilket de förstås gör starkt motstånd mot i sina remissvar. Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsmakten hör till dem.
Sveriges Kommuner och Landsting är helt emot att kommunerna ska vara med och finansiera utbyggnaden. ”I de fall som offentlig finansiering av bredbandsutbyggnad bedöms nödvändig är det i första hand staten som ska svara för finansieringen eftersom det i grunden är ett nationellt behov som ska tillgodoses. Kommunal medfinansiering bör endast ses som markering av kommunens engagemang”, skriver SKL i sitt remissvar, och fortsätter:
”Statens genomsnittliga an-del av finansieringen måste ligga avsevärt över 50 procent. I annat fall riskerar utbyggnaden att frysa inne.”
I många remissvar finns också önskemål som skulle öka statens kostnader för en satsning väsentligt. Att stödet borde få användas till accesser och inte bara till grundläggande infrastruktur är en vanlig åsikt, liksom att den föreslagna minimihastigheten på 2 Mbit/s är för låg.
Storstadsregionerna vill att stöd ska gå till framtidssäker infrastruktur – fiber – också i tätbefolkade områden.
Och ovanpå detta påpekar Statskontoret i sitt remissvar att det saknas pengar i utredningens beräkningar – för statens del handlar det om ytterligare 650 miljoner kronor.
- IT
- CIO Sweden
- Computer Sweden
- CS Jobb
- CSO
- Executive Report
- IDG.se
- Internetworld
- IT i vården
- IT24
- IT-tjej
- Level
- M3
- MacWorld
- PC för Alla
- TechWorld
- Testcentret
- ANDRA OMRåDEN
- Big Twin
- Biotech Sweden
- CAP&Design
- MiljöAktuellt
- Studio
- Teknik360 NY!
- Upphandling24
- MER FRåN IDG
- Branschkoll
- Kundcase
- Nyhetsbrev
- Pressmeddelanden
- Whitepapers & Webcasts
Vem tycker du är
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.