Mats Odells handlingsplan döms ut
| 2008-05-28 04:24
- Computer Sweden:
Fiasko för kommunal e-förvaltning
Av
| 
Samhälle
Satsningen på e-förvaltning i de svenska kommunerna är ett misslyckande, enligt en undersökning. "Mats Odells vision är fullständigt orealistisk", säger Gustaf Juell-Skielse på KTH som skrivit rapporten.
Rejäla insatser från regeringen krävs för att få fart på e-förvaltningen i kommunerna. Och det snarast, anser Gustaf Juell-Skielse på KTH och Per Yhde på Bearingpoint.
Så mycket som en tredjedel av kommunerna hanterar bara några få procent av sina ärenden elektroniskt. Bara hälften av kommunerna säger sig ha fått en effektivare verksamhet med hjälp av e-förvaltning. Detta enligt en undersökning som genomförts av KTH och konsultbolaget Bearingpoint.
– Det finns en bild av Sverige som ett föregångsland inom e-förvaltning. Hos stora myndigheter är den väl utbyggd, men 70 procent av förvaltningen sker på kommunal nivå och där haltar det rejält, säger Gustaf Juell-Skielse, utbildningsledare inom affärssystem på KTH och forskare i frågor om elektronisk förvaltning.
Kommunminister Mats Odell, kd, har i sin handlingsplan satt upp ett mål om världens bästa e-förvaltning till år 2010. Det är fullständigt orealistiskt att få med kommunerna tills dess, enligt Gustaf Juell-Skielse.
– Kommunerna måste få en egen handlingsplan, det står nästan ingenting om dem i Odells plan, säger han.
Och det är ett stort arbete som måste göras. Stora satsningar som regeringens it-strategi för vården bleknar i jämförelse, enligt rapporten.
– Det här är en mycket större utmaning, som kräver rejäla insatser från regeringen. Man måste ta ett större helhetsgrepp och titta mer på processer, säger Per Yhde, ansvarig för offentlig sektor på Bearingpoint.
Problemen är flera. Organisatorisk tröghet och brist på finansiering upplevs av kommunerna som de största hindren i utvecklingen.
– Det är svårt tekniskt, men framför allt organisatoriskt. E-förvaltningsarbetet hamnar på it-avdelningen som inte förstår påverkan på organisationen. Styrningen är svår och måste upp på ledningsnivå, säger Per Yhde.
Dålig kompetens i beställar- och förändringsarbetet är en annan viktig faktor.
– Hur kan man tro att mindre kommuner ska kunna bygga den kompetensen? De har lutat sig mot Vervas infratjänstavtal, men det är inte många som använt det fullt ut. Det krävs något mer, säger Gustaf Juell-Skielse, som vill att universiteten tar ett större ansvar.
I dag finns inga utbildningar inom it-processer eller affärsarkitektur för den kommunala sektorn. Förvaltningshögskolan saknar it-delen, och KTH utbildar i industriell ekonomi men inte i förvaltningsekonomi.
– Den grundläggande kompetens som tar längst tid att bygga upp har man inte börjat bygga. Vi ser också att kommunerna lägger de mesta investeringarna på hantering av befintliga system och inte på nyutveckling, säger Gustaf Juell-Skielse.
I kommunerna är de olika förvaltningarna ofta styrda autonomt, vilket försvårar övergången till en gemensam kontaktyta mot medborgare och företag. Förändringen mot ett processtänkande som de privata företagen gått igenom har inte skett, enligt Gustaf Juell-Skielse.
– Och här pratar vi om ett ”företag” som motsvarar två gånger Chrysler i storlek, säger han och målar upp en dyster tidsplan för de kommunala e-förvaltningen.
– Det tog sju år för Ica att införa ett informationshanteringssystem. Det här kan ta det dubbla.
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.