"It-systemen ska stöda och inte störa"
| 2008-05-24 07:57
- Computer Sweden:
It i vårdens
egen professor
Av
| 
Folk
Efter flera turer står det klart att Sabine Koch är den som rekryteringsutskottet vill se som professor i hälsoinformatik på Karolinska Institutet. "Det är roligt även om det inte är klart", säger hon.
Bra förspänt. "Vi har personnummer, det finns medicinska register och vi har en hög it-mognad", säger Sabine Koch.
Rätt information i rätt tid. Hälsoinformatik kretsar kring hur datainformation och kunskap inom hälso- och sjukvård ska bearbetas och hanteras. För att få en så väl fungerande vård som möjligt är det till exempel viktigt att se till att personalen får tillgång till just den information som är relevant.Foto: pär rittsel
It i vården får sin egen professor. Om allt går som förväntat heter hon Sabine Koch och är forskare i medicinsk informatik vid Uppsala universitet och gästprofessor på Karolinska Institutet, KI.
Det är också på KI, på Centrum för hälsoinformatik, som den nya professuren inrättas.
Men vad är då hälsoinformatik egentligen?
– Det handlar om insamling, bearbetning, presentation och hantering av datainformation och kunskap inom hälso- och sjukvård, säger Sabine Koch.
Det handlar om information av alla möjliga slag – allt från forskningsdata och kliniska register till information från olika vård-it-system.
Sabine Koch har mest inriktat sig på vilken information som är relevant för dem som är inblandade i vården – personal, patienter och anhöriga.
– Vem behöver vilken information? Hur gör vi den lättillgänglig och användbar?
Det handlar om att skilja på olika delar av informationen så att de inblandade får veta det som är relevant och inte översköljs av allt för stora informationsmängder där de själva måste sålla fram det väsentliga.
– Det gäller att skapa moderna och användbara gränssnitt. Men det handlar inte bara om teknik utan också om att informationen ska följa patienten och passa in i arbetsprocessen. Resultaten av det som görs ska också vara möjliga att följa upp. It-systemen ska stöda det och inte störa, säger Sabine Koch.
I och med att patienterna ställer allt högre krav på sin vård skyndas den här utvecklingen, på konstaterar hon:
– De har gått rätt raskt fram de senaste två åren, speciellt här i Sverige. Mycket handlar det om att komma överens om rutiner och standarder. Det har vi tampats med under lång tid.
Precis som många andra noterar Sabine Koch att vården inte är så lättarbetad, där finns en inbyggd tröghet som bland annat beror på vårdens hierarkiska strukturer.
– Trenden mot ökad samverkan kommer kanske att luckra upp det, säger hon.
Patientdatalagen som kommer i sommar ger en ny bas för hur informationen ska delas. Men det kräver mycket av systemen.
– Det krävs exempelvis speciallösningar för patienter som vill dela viss information men inte annan.
– Samtidigt är det så att vi nu verkligen kan se att it behövs som en integrerad del i vården. Det är en drivkraft för utveckling i sig. Sverige har väldigt bra förutsättningar – vi har personnummer, det finns många medicinska register och det finns en hög it-mognad.
Hälsoinformatik är en relativt ny disciplin i Sverige, men i Tyskland, där Sabine Koch har sina rötter, har den en längre historia.
– Jag har gått vid universitetet i Heidelberg. Där har medicinsk informatik funnits i 35 år. Utbildningen startade till och med före de flesta andra it-utbildningar.
– Det är lite lustigt att medicin var så tidigt ute när utvecklingen samtidigt gått långsammare där, säger Sabine Koch.
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.