2008-05-12 03:15
- Computer Sweden:
Den mobila revolutionen närmar sig
Av
| 
Teknikspaningen
Striden mellan de båda lägren mobilt wimax och lte, som också kallas super-3g, har hettat till ordentligt de senaste dagarna.
Oavsett vad utgången blir tyder alla tecken på att dagens datoranvändande på några års sikt har förändrats i grunden.
Sverker Brundin är teknikredaktör och nyhetschef på Computer Sweden.
I ena ringhörnan i den pågående fajten står Intel och USAs tredje största operatör, Sprint Nextel. Intel försåg sig överraskande med en av de licenser som PTS auktionerade ut i förra veckan. Syftet var att säkra mobilt wimax i Sverige. Det kan behövas.
CS rapportering om fast wimax, som kan liknas vid wi-fi för glesbygd, visar att standarden dragits med motgångar och tveksamma satsningar. Mobilt wimax har inte startat än. Sprints omtalade satsningar utmärks av fördröjningar, stora kostnader och en rad nyckelpersoners avhopp.
Den andra kämpen, lte, har inte heller kommit igång än. Men i USA har tekniken fått en rejäl skjuts efter att frekvenserna från det analoga tv-nätet auktionerades ut. De två största operatörerna, AT & T och Verizon, tänker satsa på lte som en
uttalad motstrategi till Sprints vägval.
Fördelen med lte är att tekniken följer de gamla mobiltelefonistandarderna, medan mobilt wimax är något nytt.
Även Vodafone, god tvåa strax efter världens största mobiloperatör China Mobile, tror på lte.
Enligt bedömare innebär operatörernas satsningar på nästa generations mobilnät enorma investeringar, större än för gsm.
Som det ser ut just nu har lte-lägret en väldigt stark position. Det gynnar inte minst svenska Ericsson, som helt har valt bort mobilt wimax, medan konkurrenter som Nokia Siemens och Alcatel-Lucent är betydligt mer ambivalenta.
Mobilt wimax ligger lite före. Men Ericsson lovade nyligen att lte kan börja rullas ut redan nästa år, så skillnaden är inte jättestor. Det finns däremot inga färdiga mobiler eller bärbara datorer än som klarar mobilt wimax eller lte. I Sprints pågående utrullning talas det om hastigheter runt 5–6 Mbit/s, det vill säga ungefär samma som dagens hspa, även kallas turbo-3g.
För svenskt vidkommande är det tydligt att lte
kommer att dominera. Men oavsett standard är
konsekvenserna intressanta. Just nu gör till exempel allmännyttan jätteinvesteringar i fast bredband – 100 Mbit/s ska ut i varje rum i alla lägenheter (se sid 10–11). Den statliga utredningen Bredband 2013 nyligen föreslår nya fiberinvesteringar i klassen 7 miljarder kronor fram till 2013.
Med de framtida mobila varianterna ska det gå att trådlöst få 100–300 Mbit/s. Innebär det att investeringarna i fast bredband görs förgäves?
Förespråkarna för fast bredband, helst via fiber, hävdar att det är mycket mer stabilt. Om bredbandsnätet ska användas för att titta på tv är det ett krav. Operatörerna som säljer ip-tv brukar säga att det räcker med 2 Mbit/s för att få bra tv-kvalitet.
En sak är säker: när luften runt omkring dig är försedd med höghastighetsbredband kommer det att i grunden förändra datoranvändningen. Det banar väg för en helt ny typ av terminaler och helt nya typer av tillämpningar.
En revolution lurar runt hörnet.
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.