Datorkapaciteten utökas
| 2008-04-01 17:41
- Computer Sweden:
Svenska superdatorer på gång
Av
|
Hårdvara
I höstas invigdes Neolith i Linköping och nyligen presenterade KTH en ny superdatorer. Näst på tur står är Umeå universitet vars superdator avtäcks i slutet på april.
SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) går nu i bräschen för en utökning av beräkningskapaciteten från flera olika superdatorer i Sverige. I höstas var det Nationellt Superdatorcentrum i Linköping som fick en vitamininjektion med en superdator kallad Neolith och nu senast meddelade Parallelldatorcentrum vid KTH att en ny superdator (Ferlin) snart skulle tas i bruk.
Bo Kågström, föreståndare för Umeå universitets High Performance Computing Center North (HPC2N), berättar att man även här är på gång med en ny superdator.
– Det är flera internationella parter inblandade och vi ska gemensamt göra en world wide release i slutet av april, säger Bo Kågström.
Men frågan om vilka av dessa tre system som har bäst prestanda är inte helt lätt att besvara. Sverker Holmgren, föreståndare för SNIC, säger att Linköpings och KTHs system är ungefär lika stora.
När CS nyligen skrev om Ferlin uppgavs att den klarar en teoretiskt beräkningskapacitet kring 55 teraflops. Det jämfördes med Neolith i Linköping som skulle klara 44,4 teraflops.
– Här blandar man äpplen och päron. Siffrorna för teoretisk peak-prestanda och faktiskt uppmätt prestanda är inte jämförbara, säger Leif Nixon, systemexpert på Linköpings universitet.
Han säger att Neolith har topprestanda på 60 teraflops och därmed är mera kraftfull än KTHs superdator.
Peter Graham, biträdande föreståndare för PDC bekräftar att de teoretiska värdena för Neolith är 60 teraflops och 57 för Ferlin.
– Men det går inte att få fram rättvisade värden förrän Ferlin är i drift och man kan börja köra belastningstester. Vi kan vara glada om vi hamnar omkring 40 när vi väl mäter. Neolith är dock i en annan prisklass, både fler noder och snabbare nät, säger Peter Graham.
Sverker Holmgren berättar att de svenska satsningarna på superdatorer kommer att öka framöver.
– Senare i år kommer ytterligare ett, troligen ännu större, system som är dedikerat för klimat- och flödesberäkningar att installeras. Tillsammans innebär detta att datorkapaciteten som finns tillgänglig för akademisk forskning i Sverige just nu byggs ut kraftigt, för att möta det ökade behovet från existerande och nya användargrupper.
Läs mer hos:
Swedish National Infrastructure for Computing
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.