2007-10-28 06:15 - Computer Sweden:

Sex miljöproblem du inte kände till

Av |

It som verktyg rymmer stora möjligheter att bidra till en hållbar utveckling.
It-industrin sägs ha en liten miljöpåverkan, jämfört med andra branscher. Men det stämmer inte riktigt.

It-industrin är en av världens största industri­branscher och den förutspås en fortsatt snabb tillväxt. Det har inneburit stora effektiviseringsvinster men också en ökad belastning på miljön. Det allra största hotet är den accelererande konsumtionen som leder till både ökad energianvändning och ökat uttag av natur­resurser med miljö-, avfalls- och hälsoproblem som följd. Här är sex miljöproblem som du kanske inte kände till med it-prylarna.

1. Stort resursslöseri med datorer

Vi svenskar är storförbrukare av datorer. Bara under det andra kvartalet i år lämnade 382 200 stycken butikerna. I dag har 84 procent av befolkingen tillgång till en dator i hemmet, enligt World Internet Institute.

Den genomsnittliga livslängden för en pc är nere i två år. Sedan köper vi nytt. Konsumtionen tär hårt på våra naturresurser och leder till avfallsproblem. Många tror att de måste byta dator vart tredje år. Men det är sällan datorn det är fel på utan användningen.

Att gå över till tunna klienter med centrala servrar är en väg att minska resursslöseriet, spara på ström och öka hållbarheten. Den enskilda pc:n förvandlas till en terminal utan krav på prestanda.

Motala kommun har satsat på tunna klienter av främst ekonomiska skäl.

– Vi har skippat bäst före-datum på datorerna. Nu kör vi tills de går sönder elektriskt. Vi slipper också åka ut och serva datorerna som vi gjorde tidigare, säger Jonas Wiman, it-chef på Motala kommun.

2. Svart guld orsakar resurskrig

Tantal är ett grundämne som behövs i kondensatorerna i bärbara elektroniska prylar – dit hör mobiltelefoner, spelkonsoler, bärbara datorer, gps:er och digitalkameror.
Den snabbt ökande efterfrågan på tantal har lett till omfattande illegal utvinning i Demokratiska Republiken Kongo, vilket resulterat i miljöförstöring och utgjort en drivkraft till militära konflikter samt en viktig inkomstkälla för de väpnade grupperna.

Landet har en av de största reserverna av tantalmineral på jorden. Elektronikbolagen försöker lösa problemet genom att förbjuda underleverantörer av komponenter att använda tantal från Kongo. Men samtidigt medger bolagen att det är i stort sett omöjligt att fastslå mineralets ursprungsland.

– Elektronikindustrin använder många olika mineraler och sällsynta ädelmetaller, som palladium, i sina produkter. Hela leverantörskedjan från gruvbrytning till metaller tittar vi nu närmare på, säger Sara Nordbrand på Swedwatch, en organisation som bland annat arbetar med att få svenska företag att ta miljöhänsyn i u-länder.

Senare i höst planerar Swedwatch att publicera en rapport om elektronikindustrins miljöarbete genom hela leverantörskedjan.

3. Tung ekologisk ryggsäck för processorer

Elektronikkomponenter finns inbyggt i en mängd produkter och processer. Vi hittar mikrochips inte bara i datorer utan också i vitvaror och bilar.

Vid tillverkning av två gram mikrochips går det åt 32 liter vatten, 1,6 kilo fossila bränslen, 72 gram kemikalietillsatser och 700 gram koldioxid. Det har forskare vid United Nations University räknat ut.

4. Hemelektronik slukar ström

Digitalboxar, datorer och platta tv-apparater driver upp elförbrukningen i våra hem. 2020 kommer de att svara för 45 procent av elanvändningen, mer än vitvaror och belysning, hävdar den brittiska organisationen Energy Saving Trust, EST.
Våra nya platta tv-mottagare är upp till tre gånger så stora energiförbrukare som de äldre katodstrålemottagarna. De står oftast i standbyläge när de är ”avstängda”.

Många av oss låter mobilladdaren sitta kvar i eluttaget även när telefonen inte laddas. Dagens laddare använder mindre än 1 watt när de sitter i väggen utan att ladda mobilen. Å andra sidan finns det 63 miljoner mobiltelefoner bara i Storbritannien, enligt EST.

5. E-skrothögen växer

Den snabba tekniska utvecklingen gör att elektronik byts ut innan produkterna är uttjänta. Det leder till stora mängder miljöfarligt avfall. E-skrot är den snabbast växande typen av avfall.

I Sverige är vi bra på att samla in vårt elavfall, 126 000 ton togs om hand på korrekt sätt under 2005.

Men trots att det är förbjudet skeppas varje år tusentals ton gamla datorer från EU och Sverige till Lagos i Nigeria. Billiga datorer för ett Afrika som försöker hänga på it-boomen, säger exportörerna, men i själva verket är större delen av datorerna skrot och eldas upp med stora miljöproblem och hälsorisker för arbetare och lokalbefolkning som följd.

Det handlar om minst 200 000 datorer i månaden som dumpas i Lagos – fulla med tungmetaller, flamskyddsmedel och plast, enligt Jim Puckett på miljöorganisationen Basel Action Network.

6. Rekyleffekter

Rekyleffekter är effekter som motverkar den önskade effekten av miljöarbetet. Ett exempel är att ett minskat arbetsresande kan leda till ett ökat resande för inköp och service, varpå vinsten i minskning av transportarbetet äts upp. Visionen om det papperslösa samhället har inte infriats, det har blivit ett pappersslöseri i stället eftersom papperskonsumtionen har ökat i takt med den ökade it-användningen.

E-handelns genombrott har givit en rad rekyl­effekter. Logistiken vid e-handel har visserligen förbättrats och produktionen har kunnat effektiviseras, men samtidigt har e-handeln inneburit en ökning av godstransporter.

Ett annat exempel: den ökade användningen av virtuella möten och flexibla arbetsformer kan innebära att det minskade behovet av resor gör att människor kan bosätta sig längre från tätorterna, men det innebär längre resor.

– Det är oerhört viktigt att hela kedjan granskas. Rekyleffekter är inte alltid negativa, en ökad energianvändning på ett område kan minska energianvändningen på ett annat vilket gör att slutbalansen blir positiv, säger Dennis Pamlin, klimatansvarig på Världsnaturfonden, WWF.